Tvära kast

En privatpressad LP med episk rock av bästa märke blandat med komplett skräp. Det blir ett par tvära kast när man lyssnar på The third estate years before the wine. Vissa låtar tillhör det bästa jag har hört och sen blandar de in ickemusikalisk strunt. I sina bästa stunder liknar de musik som framfördes av grupper som Tripsichord, Morley Grey, Quicksilver Messenger Service och Relatively Clean Rivers. Men The third estate är tyvärr ett väldigt ojämnt album. Det gavs ut 1976.

Jag vet inte riktigt om de är en grupp som heter The third estate, tittar man på låtlistan så finns en låt med gruppnamnet och en låt med skivtiteln Years before the wine. Jag tror att hela skivan är ett konceptalbum med en titel och en samling musiker som inte har något gruppnamn. Medverkade musiker är Robert Everett på gitarr och bas, Chas Harrell på gitarr, Jerry Lang på trummor samt Fae Ficklin på sång på första låten. Temat är obehagligt om franska revolutionen. De kom ifrån Baton rouge i Louisiana men all sång är på engelska.

Titellåten Years before the wine inleder. Öppningen är mystiskt trevande med några spridda toner på klockspel men sen tar det sig ordentligt och blir en vindlande odyssé av gitarrtoner och trummor i fint samspel. Även bra samspel mellan elgitarr och akustisk gitarr. Den här delen kallas Destiny och är instrumentell. Sen kommer The overcast som har sång framförd av Fae på ett vackert sätt. I början är kompet stark men stillsamt sen växer det i intensitet och närvaro. Vackert flödande episkt gitarrspel.

Useless things har också vackert flödande akustiskt gitarrspel som blandas med någon slags orgel för att skapa en medryckande ljudbild. Här är det en manlig sångare som också sjunger bra.

Look at me har en mer frågande stil i inledningen med elgitarr i countryrockstil sen kommer mer österländska toner som tillsammans med basen som spelar i en nästan western-ökenritt stil alá Quicksilver messenger service. Sen kommer den flödande lätta stilen i flera lager från föregående låten tillbaka. Mot slutet är det reflektivt med fina gitarrtoner och havet som lugnt spolas in mot stranden innan några mer vinande gitarrtoner tar vid och avslutar första sidan.

Andra sidan inleder med Kings som har bra gitarr och melodi med vemodig sånginsats.

Puppet city tappar fart totalt i början med spridda ljud men den återfår viss styrsel en bit in i låten. Men den har ett popinfluerat komp som påminner om nån Paul Simon låt. I slutet blir den mer intressant med skrämmande orgel och bra gitarrspel. Sen blir det hårdare gitarrspel med något som låter som en person som drar upp en väggklocka i bakgrunden. Gitarrspelet är dynamiskt och med mycket energi. Snyggt improviserat kring en grundmelodi.

Think it is time är riktigt bra med bra sånginsats och kombinerat akustiskt och elektriskt gitarrspel i episk och lyrisk stil. Öppet, improviserat och medryckande.

The third estate är uppdelad i tre avsnitt. Det första The authority har en stark melodi med snyggt samspel mellen orgel och gitarr. The overthrow stannar upp lite men byggs upp med trummor, mystisk sång i bakgrunden och spridda gitarrtoner och en orgel som vilar över alltihopa, en obehaglig låt. Sen vet jag inte vad som händer i slutet The procession folk som talar och kaotiska gatuljud till trummor på låg volym.