Marsch in i skivsamlingen

Jakten på det akustiska Motörhead fortsätter. Jag har tidigare skrivit om Motörhead och en mycket bra akustisk låt som fanns med på deras album Inferno. På albumet March ör die från 1992 finns också en riktigt bra akustisk låt med och dessutom flera andra bra låtar inklusive den suggestiva titellåten med mycket orgel.

Min favoritlåt från skivan är I ain't no nice guy. Titellåten March ör die har också ett annorlunda sound inte riktigt som 1916 från föregående album men lite på samma tema tror jag.

Det här är för övrigt första skivan med Motörhead där trummisen Mikkey Dee medverkar.

Stand har en kraftfull inledning sen kommer snabba trummor gitarr. Sånginsatsen är full av energi.

Cat scratch fever är en Ted Nugent låt som han komponerade efter Amboy Dukes. Katten Gustaf sjunger låten i spelfilmen. Bra gitarrspel som är både tungt och varierat. Hög energi med bra sånginsats.

Bad religion inleder snyggt med gitarr och bas som bygger upp tryck och sedan kommer sången som också har en bra variation med nästan lite körande i ett utrop som återkommer. Ganska stark och medryckande melodi.

Jack the ripper har ett väldigt snabbt tempo och ett väldigt hårt anslag. Bra gitarrspel och ett par sekvenser är väldigt medryckande i sin takt.

I ain't no nice guy har ett fantastiskt akustiskt komp på gitarr och piano med en fin melodi och bra sånginsats med Lemmy och Ozzy som sjunger omväxlande verser och gemensamt i refrängen tror jag. En bit in i låten kommer en elgitarr in men det passar in på ett snyggt sätt. Mot slutet är det isället cello som ramar in sista versen. Fantastisk låt.

Andra sidan inleder med Hellraiser som har en del bra gitarr i en mer rak hårdrockslåt.

Asylum choir har ett bra gitarrsolo och är en snabb tung låt.

Too good to be true har en väldigt positiv nästan euforisk känsla. Väldigt driven men på ett mjukt sätt.

You better run påminner litegrann om låten Bad to the bone. Rasande tempo och bra tungt gitarrspel. Ett coolt varierat solo.

Name in vain har ett rusande tempo men ett rockigt sound med en del bra gitarr och sång.

March ör die har en mörk lite mardrömsaktig och ganska släpig framtoning. Den går i någon sorts uppgivet marcherande takt. Medryckande på ett suggestivt sätt.

Månen har sin gång

I am the moon: I. Crescent är mitt första album med Tedeschi Trucks Band. Det är första delen av 4 i en svit inspirerad av en persisk dikt från 1100-talet av Nezami som heter Leila och Majnun. Leila med engelsk stavning blir Layla och det är samma dikt som gav inspiration till Eric Claptons album Layla där Duane Allman medverkade. Crescent betyder månskära eller halvmåne.

Tedeschi Trucks band består av Susan Tedeschi på sång, Derek Trucks på gitarr, Gabe Dixon på orgel och sång, Brandon Boone på bas, Tyler Greenwell på trummoor och Isaac Eady på trummor. De kan ses som en slags arvtagare till Allman brothers band eftersom Derek Trucks är brorson till Butch Trucks.

Musiken har ett väldigt mjuk och behaglig ljudbild med både gitarr och orgel i en improviserad stil så jämförelsen med Allman brothers är given på många plan.

Skivan inleder med en varm ljudbild i Hear my dear. Susan sjunger mjukt och kompet är varierat och följsamt. En del bra improviserad gitarr.

Fall in har mycket countryfeeling över sig. Sångaren ger ett visst jazzigt fylligt intryck. Bra pianospel. Efter hand blir det lite New Orleans influerad gånglåt.

I am the moon har en mer reflekterande stil. Lite Lay lady lay över sig i melodin. Vackert avvägt gitarrspel. I refrängen blommar både sång och melodi ut riktigt fint. I slutet bjuds det på gitarrspel med mycket känsla och en del instick på piano.

Andra sidan inleds med Circles 'round the sun har ett snabbare men ganska souligt tempo med kör och trumpet eller saxofon. Lite jazzigt blås i slutet. Susan sjunger bra.

Pasquan är en härligt lång låt som avslutar skivan. Pasqua är det italienska namnet för påsken men jag vet inte om det finns en koppling via hur månens fas används för att räkna ut när i kalenderåret som påsken infaller. Hur som helst är musiken fantastisk. Härliga gitarrimprovisationer från de öppna vidderna med en tillbakalutad stil. Efter en stund kommer en del orgel in också i en call and answer med bastoner på gitarren. Ett märkligt avsnitt med bara lite trumljud sänker helheten en del.