fredag 28 februari 2020

Försöker med Western Union istället

Det var längesen jag skrev om en av mina absoluta favoritartister Elvis Presley här på bloggen. Nu är det dags igen. Den här gången med en av hans många filmskivor från 60-talet.

Filmen hette Speedway och skivan likaså och den gavs ut 1968 på RCA. Den är lite speciell dels eftersom Nancy Sinatra sjunger en låt på skivan själv och dels eftersom det här var den sista filmskivan med Elvis.

Skivan innehåller flera riktigt bra låtar där Elvis sjunger med en värme, äkthet och känsla som ingen kan överträffa. Låten Your time hasn't come yet baby måste jag säga är en nyfunnen favoritlåt. Även Goin' home är en låt man kan höra hur många gånger som helst.

Titellåten Speedway inleder. En ganska frenetisk låt med energisk sång.

There ain't nothing like a song har en fin rock n roll stil åt blueshållet med ett kul solo på gitarr och dynamisk sånginsats där överraskande Nancy Sinatra kommer in i låten mot slutet i lite call and answer sång.

Your time hasn't come yet baby är en fin och mjuk melodisk ballad med bra kör och enkelt avskalat komp och Elvis underbara sångröst som är härligt anspråkslös. Jordanairs körar på ett underbart sätt. Hela låten är avskalad och riktigt vacker. En liten anonym pärla bland alla Elvis fantastiska låtar.

Who are you? (Who am I?) är en vacker lugn låt som bara Elvis kan göra. En del jazzig saxofon på ett par ställen.

He's your uncle not your dad är märklig låt med två melodier och två stilar, en fin liten snäll ballad på några ställen sen någon sorts teatral marsch på andra sällen. Som även väver in amerikanska nationalsången.

Let yourself go har en driven bluesstil med en del munspel.

Andra sidan inleder med Your groovy self där Elvis märkligt nog inte medverkar alls. Den framförs istället av Nancy. Lite These boots are made for walkin över den.

Five sleepy heads här är Elvis tack och lov tillbaka med en liten angenäm vaggvisa.

Western union flirtar både melodi- och textmässigt på ett kul sätt med Return to sender från skivan Girls! Girls! Girls! från 1962. Jordanairs medverkar på ett dynamiskt sätt. Gitarrspelet är mycket bra och förstås Elvis sånginsats.

Mine en vacker melodiös ballad som bara Elvis kan göra så bra. Fint sparsmakat piano och kör dessutom.

Goin' home en driven bra rock och pop låt. Elvis sjunger engagerat och med mycket känsla. Gitarrspelet passar in på ett underbart sätt.

Skivan avslutas med den sorgliga men vackra låten Suppose. En kort låt där Elvis sjunger fint med en undrande liten röst till sparsmakat piano.

fredag 7 februari 2020

Slädtur utan snö

Namnet Nantucket sleighride leder mina tanker till en snörik New England vinter. Men det är tyvärr helt fel associationer, namnet på albumet med Mountain anspelar istället på brutal valfångst förknippad med valfiskeindustrin på Nantucket. Skivan gavs ut på Windfall 1971. Mitt exemplar är den brittiska utgåvan på Island. Detta var det andra albumet med Mountain.

Musiken är hårdrock och blues med vissa inslag av folkrock. Stilen är ganska fläskig men ibland passar det riktigt bra. De har två olika sångare där den ene har en mörk djup vild röst. Inte säker på om det är Leslie West eller Felix Pappalardi.

Don't look around inleder frenetiskt och med grym sånginsats. Samspelet mellan gitarr och orgel är starkt.

Taunta har en långsammare stil, nästan en visa.

Nantucket sleighride fortsätter med mer tryck i soundet men mycket melodiöst och lite vemodigt. Tappar spåret något i ett mellanspel med en triumfatorisk orgel.

You can't get away stenhårda riff och den frenetiske sångaren är tillbaka. Gillar när kompet tystnar och de bara spelar några toner på piano.

Tired angels har också tunga fina riff och bra sparsmakade bluesiga pianotoner men en något mindre spännande sånginsats.

Andra sidan inleder med frejdiga The animal trainer and the toad. Bra melodi runt en enkel slinga och mycket energi med både piano och fina riff på gitarren.

My lady har nästan lite Bob Dylan över sig med munspel men med en del hårdrockselement.

Travellin' in the dark har en tung men samtidigt tyglat vild stil. Har också en kort melodiös slinga som bygger upp låten. En del dramatiska effekter.

The great train robbery den vilde sångaren är tillbaka i en tung frejdig låt. Bluesiga långa glidande gitarrtoner och fina pianoslingor.

söndag 2 februari 2020

Nykter oboe

Det är roligt att hitta ny musik. I Aktau i Kazakstan i april förra året hörde jag för första gången låten Twist in my sobriety med Tanita Tikaram och fastnade direkt. Låten finns med på hennes första album Ancient heart som gavs ut 1989 på WEA. Hon var bara 19 år när det spelades in.

Omslagsbilden verkar vara tagen vid en gammal ruin på engelska landsbygden. Tyvärr har jag inte kunnat hitta någon information om var eller vad.

Tanita har skrivit alla låtar själv och texterna finns tryckta på skivpåsen. Hon sjunger på ett okonstlat, ärligt och dynamiskt sätt med en fin röst. Musiken är pop men med stänk av andra stilar som reggie, folk och country. Ljudbilden är varierad, genuin och äkta med både stråkar, blås, piano, oboe och gitarr. Flera musiker bland annat Rod Argent medverkar på skivan.

Inleder glatt och melodiöst med Good tradition. Bra blås och riktigt bra fiol på sina ställen.

Cathedral song har en lugnare stil, behaglig och melodiöst.

Nästa låt Sighing innocents känns nästan som en reggie-låt.

I love you är en ganska tung och lite mystisk låt.

World outside your window återvänder med gladare humör, fina orgelslingor.

For all these years är väldigt långsam.

Andra sidan inleder med den fantastiska låten Twist in my sobriety som har en sparsmakad atmosfär och ett grymt lågmält driv med bas och Tanitas sång. Melodin, tillsammans med slingan på oboe som kommer in perfekt, är vacker och medryckande. Både mörk och vacker samtidigt.

Poor cow är en fin lättsam poplåt.

Nästa låt är en glad blueslåt He likes the sun med angenämt gitarrspel och väldigt bra dynamik.

Valentine heart framförs på piano på ett trevligt stämningsfullt sätt. Även en del fiol.

Skivan rundas av med låten Preyed upon. En låt som växer allteftersom fler instrument kommer in och melodin blir tydligare. Den öppnas upp på ett fint sätt.