Magi från Ohio

The only truth med gruppen Morly Grey är ett atmosfäriskt mästerverk. Lika tungt som lekfullt vindlande. Skivan gavs ut 1972 på Starshine Records och är en privatpress såvitt jag förstår.

De spelar dynamisk öppen musik med en både öppen lyrisk stil och en hårdare tät stil. Ibland med jazziga anslag. Finns vissa likheter med t ex Quicksilver Messenger Service, Tripsichord, Grateful Dead, Dust och Relatively Clean Rivers. De får till en del riktigt vackra och häftiga sekvenser.

Morly Grey bestod av Tim Roller på gitarr och sång, Mark Roller på bas och sång, Paul Cassidy trummor och sång första sidan samt Bob LaNave trummor och sång på andra sidan. De kom ifrån Ohio.

Peace officer inleder med vild men samtidigt varierad och stundom lyrisk. Mycket trummor och bas också men minimalt med sång. Väldigt varierat i långa improvisationer som alltid håller hög melodisk kvalitet.

You came to me har en mer eftertänksam prägel men även här varierade långa häftiga improvisationer. Lite mer sång på den här låten också. Spännande långt parti med fantastiskt dynamisk ljudbild.

Who can I say you are min favoritlåt på skivan. Har en ljuv melankolisk melodi med några fantastiskt framförda versrader

feel so close and be so far to someone who's gone and cease in your memory

. Svårslagen atmosfär som bryts i vilda riff med dubbla gitarrer med mörka och ljusa riff som löper i varandra. Sen kommer den fina melodin tillbaka och man nästan hör vågor som långsamt når stranden.

I'm afraid inleder uppsluppet men väldigt mycket temperament. Fina cymbaler och bra stämsång. Ett vackert parti har fin melodi med bra sånginsats. Det avslutar på ett häftigt sätt med en vild gitarr som kommer in och river av stenhårda improvisationer samtidigt som den ljuva melodin fortsätter.

Our time fortsätter på temat musikaliska sinnesstämningar. Här är det nervöst undrande i en fin melodi. Har en ganska jazzig stil på några ställen. Det smälter ihop bra till en enhet. Sen kommer en passage med tuff snabb gitarr till cymbaler som byter skepnad till tunga studsande basriff. Sen kommer mer jazziga toner.

Andra sidan inleder med After me again. Bra tempo och fin sånginsats med bra stämmor som fyller på varann. Lyriskt och omväxlande gitarrspel med fina basslingor. De ger en jazzig känsla på vissa ställen.

A feeling for you bygger upp melodin på ett mjukt och vackert sätt med akustiska instrument blandat med tunga elektriska instrument som bryter in efterhand.

The only truth är en lång dynamisk avslutande låt. Inleder bra med gungande tyngd med bra vild gitarr och fin genuin sånginsats. Akustiska inslag tar över efterhand i mystisk improvisation. Sedan kommer ett nytt parti med fantastiska melodiska elgitarrimprovisationer. Dessa övergår i nästan spacerock efterhand med långa svävande toner. Bygger upp ett fint klimax med rusande trummor som sedan transformeras till ett mjukt trumsolo med olika mjuka trumljud inklusive något som är taktfast som en klocka. Avslutar melodiskt men svävande drömskt.