Själfull rock n roll

Roy Buchanans varierade gitarrspel kan man inte få mycket av och inte Stan Szelests pianospel heller. Dessutom sjunger sångaren Delbert McClinton mycket bra i på de tre låtar han medverkar på. Speciellt på skivans bästa låt The chokin' kind. Han kommer ifrån Lubbock i Texas, samma stad som Buddy Holly, och han har spelat in flera skivor i eget namn, verkar värt att kolla upp. Men här ska skiva om skivan Dancing on the edge från 1986 utgiven på Alligator records. Det var den näst sista skivan med Roy Buchanan. Mitt exemplar är den europeiska utgåvan på Sonet.

Musiken på skivan påminner lite om Ritchie Valens på någon sätt i sin kombination av känsla och energisk rock n roll men även Janis Joplin kan nämnas för musikens själfulla kvaliteter.

Instrumentallåten Peter Gunn. Taktfast bakgrundskomp och grymt varierat gitarrspel som åker kana runt grundmelodin.

The chokin' kind lugnar ner tempot och trycket med en mer lyrisk och vacker låt.

Jungle gym är en snabb rock n roll låt med stenhårt gitarrspel. En kul sekvens med call and answer mellan trummor, bas och till slut gitarr.

Drowning on dry land är en tung blues.

Petal to the metal darrande gitarrljud i en snabb låt, en del bra piano också.

Andra sidan öppnar med You can't judge a book by the cover, en snabb, medryckande och rockig blueslåt. Bra dynamik och variation genom hela låten.

Cream of the crop har snygga flytande gitarrtoner som lyfter sig själva i en medryckande instrumentallåt.

Beer drinking woman har mycket bra pianospel och en berättande bluesstil. Grymma improvisationer på gitarr med mycket känsla.

Whiplash är en instrumentell låt med mycket bra samspel mellan gitatrr och piano i en snabb låt där solona överträffar varandra.

Nästa låt är den eftertänksamma och själfulla Baby baby baby. Bra själfull sånginsats och fint känslosamt gitarrspel.

Skivan avslutar med en kort låt, Matthew. Den är instrumentell med väldigt lyriskt gitarrspel.