torsdag 31 juli 2014

Buddy Hollys låtskatt

Buddy Holly hade en sorgligt kort karriär men han hann ändå göra några oförglömliga låtar. Fin 50-tals rock blandat med några fina popsånger. Han inspirerade även den brittiska popvågen. Buddy Holly dog i samma ödesdigra flygplanskrasch som Richie Valens den 3 februari 1959 i Clear Lake Iowa.

LP-skivan Buddy Holly lives utgiven på MCA 1978 i England samlar flertalet av de låtar han spelade in och som gavs ut under hans livstid. Flera av dem tillhör de i mitt tycke bästa låtarna överhuvudtaget. Med medryckande melodier bra känsla och härligt komp. Tyvärr svärtas en del låtar av det som senare brittiska grupper gjorde men merparten av Buddy Hollys låtar har ändå en annorlunda och otroligt bra ljudbild. Märkligt varierad och lekfull. En speciell sångröst med känsla och variation. Olik både Elvis Presley och Eddie Cochran.

Åtminstone någon lp med demoinspelningar och rena hemmainspelningar gavs ut redan under tidigt 60-tal genom Norman Petty. Han hade studion där Buddy spelade in de flesta av sina allra bästa låtar. En sådan demoskiva är Showcase som jag säkerligen kommer att återkomma till på bloggen. Det finns både en amerikansk film från 1978 med Gary Busey och en svensk musikal med Brolle som handlar om hans karriär. Dessutom åtminstone en dokumentär där hans bror och änka medverkar.

The Crickets som var Buddys kompgrupp på flertalet av låtarna bestod av bland annat Jerry Allison på trummor. Övriga medlemmar verkar vara svårt att få fram.

That'll be the day långsamt gungande och med en vass gitarr och bas som sitter där de ska. Fina cymbaler och körande. Buddy Hollys första singel och en av hans allra bästa låtar. Texten ska ha hämtat inspiration från westernfilmen Förföljaren eller The Searchers på engelska med John Wayne.

Peggy Sue nästan bara galopperande trummor och bas i kompet och en försiktig sång av Buddy. Grymt driv och ytterligare en av de bästa låtarna. Gitarrsolot kommer oväntat och bra.

Words of love här får de det spruckna ringande gitarrljudet som i mina öron låter otroligt brittiskt.

Every day med en speciell ljudbild med handklapp och ett klockspelsinstrument som heter celesta. Buddy sjunger försiktigt och längtande. En mycket bra låt.

Not fade away har lite Bo Diddley över sig med sitt stötvisa gungande rytmiska medryckande komp. Har spelats in av t ex Grateful Dead. Bra gitarrspel, bas och trummor.

Oh boy är en glad låt med call and answer och hummande kör. Fantastiskt driv. En av mina favoriter.

Maybe baby fyllt med bra körande. Försiktig sång med mycket känsla. Textraden

you're the one that makes me glad any other one makes me sad
sätter sig.

Listen to me med trevande gitarr. Buddy talar försiktigt. Stundtals är gitarren något som inspirerade britterna.

Heart beat används som signaturmelodi till engelsk tv-serie. En glad låt vars gitarrspel säkerligen inspirerade britterna. Trakteringen och de udda trummorna är bra.

Think it over är en låt med bra driv och körande. Maffigt piano i ett solo. Textraden

think it over before your heart grows cold and old
sätter sig.

Andra sidan inleder med it doesn't matter any more. En Paul Anka låt. Underbara parti med fiolspel med mycket känsla. Hela kompet är bra med en harpa eller liknande som huvudinstrument. Buddy sjunger bra med fin känsla i rösten.

It's so easy, en positiv låt med en del körande. Har så här i efterhand något brittiskt över sig. Något som den så klart inte hade från början men det känns som att det här soundet inspirerade hela Merseybeat-soundet något som inte är superpositivt i mina öron.

Well... all right är en sparsmakad låt med vispande trummor eller hi-hat och akustisk gitarr som komp åt Buddys sång. Har ett fint driv.

Rave on är en av mina verkliga favoritlåtar. Mest för sitt fina driv med fin knorrande bas och mäktig kör. I mitten kommer några pianotoner i call and answer med basen i en grym takt som är lika medryckande och roligt att höra varje gång.

Raining in my heart är väldigt orkestrerad pop med fioler och plingande toner men med fin sånginsats av Buddy.

True love ways fortsätter lite i samma stil men här är melodin bättre och känslan större med en del fin sax.

Peggy Sue got married tillbaka med lite mer tempo. Bra piano och fin sånginsats men lite förebådande brittiskt.

Bo Diddley har fint driv och samma brutna gitarrspel med knäppet i slutet och taktfasta snabba trumspel som originalet.

Brown eyed handsome man en Chuck Berry låt. Snabbt och bra driv. Sparsmakat komp med bra trummor och sånginsats. Ibland låter gitarren bra men ibland blir det merseybeat. Ett par bra ögonblick med hårda knäppande bastoner.

Wishing en längtande känslofylld låt med bra sånginsats och bra sparsmakat gitarrspel i huvudsak men solot är mindre bra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar