Fullträff från Alperna

Innan jag hörde det schweiziska bandet Krokodil så trodde jag att bara amerikanska band förstod sig på långa psykedeliska och atmosfäriska jam i stilar som blues, country och folk.

Krokodils första skiva är självbetitlad och gavs ut på Liberty 1969. Totalt verkar de ha spelat in 5 skivor. Hittills har jag bara hört den första men den ger helt klart mersmak. De bjuder på fantastisk musik i samma stil som de två första skivorna med Quicksilver Messenger Service, Grateful Dead eller Tripsichord. Kan även nämna Morley Grey också eftersom de närmar sig deras melankoliska öppna sound ett par gånger. Samt Insect Trust eftersom de använder fiol på ett strålande sätt.

Krokodil bestod av Terry Stevens på bas och sång, Hardy Hepp på fiol, piano och sång, Düde Dürst på trummor, Moio Weideli på munspel samt Walti Anselmo på sitar, gitarr och sång. De flesta av låtarna är egna kompositioner. Terry kom från England men de övriga var från Schweitz.

Klassikern Morning dew inleder. Majestätisk tolkning med många infall. Bra gitarr och munspel på några väl valda ställen.

You're still a part of me har ett riktigt snyggt mörkt driv med repetitiv fiol. Bra rå sånginsats. Inledningen med sitar och munspel är riktigt bra också. Mustigt och intensivt.

Nästa låt All alone byter till en laddad atmosfärisk stil med episk känsla. Riktigt bra gitarr och sång med mycket dynamik och känsla. Stämsång den här gången.

Första sidan avslutas med Mis blues. En rockande blueslåt. Bra munspel och avslappnat piano.

Sitardominerade låten Prayer inleder andra sidan. Ganska mycket akustisk gitarr och flöjt tillsammans med en bra sånginsats ger den långsamma melodin liv.

Watchn' chain är istället elektrisk med mycket trummor och munspel som kommer in senare. Hela låten är fylld med bra improvisationer i en flödande jamstil med bra temperament och dynamik.

Dabble in om avslutar skivan. Långa ensliga toner i en episk Kalifornisk ökenstil av bästa Quicksilver Messenger Service märke. Några instick på munspel förankrar låten i bluesen. Just när man tror att det är en instrumentallåt så kommer en del bra sång som passar in fint stilmässigt.