50-talsrock med Johnny Cash

Countrysångaren Johnny Cash började som Elvis Presley med att sjunga en typ av rock n roll med starka countryinfluenser på Sun records i Memphis. En skiva utgiven just på Sun tänkte jag skriva lite mer om. Den heter Get rhythm och är lite speciell eftersom den inte innehåller några av de vanligaste låtarna från hans tidiga karriär som t ex Walk the line, Folsom prison eller Ring of fire. Den gavs ut 1969 och är en samlingsskiva med låtar från hans 50-talsinspelningar på Sun. Pappa gillade den här skivan direkt.

Den är väldigt rolig och trevlig att lyssna på. Musiken har en positiv känsla över sig och den är genuin och väldigt medryckande. Med sig har Johnny Cash sitt band The Tennessee Two. Med undantag för någon enstaka låt så är ackompanjemanget väldigt återhållsamt med just bas, gitarr, trummor och sång. Det är väldigt bra ljud och väldigt bra producerat. Texterna är små berättelser och Johnny Cash framför dem med värme, känsla och humor med sin djupa genuina innerliga röst.

Först ut är titellåten Get rhythm. Takfast bas och Johnny sjunger med värme och humor med härligt djup röst. Grymt skönt och roligt gitarrsolo i mitten.

Mean eyed cat fortsätter i samma snabba positiva och lite lagom humoristiska stil. Skönt basljud.

You win again har en delvis annorlunda ljudbild med en kvinnokör i bakgrunden. Melodin är tungsint men väldigt behaglig. En klassiker av Hank Williams.

Country boy är tillbaka med det positiva. Han sjunger snabbt och varierat. Ett mycket bra solo på gitarr och bas i samspel.

Two timin' woman har en del blues över sig. Har en dyster känsla över sig men framförandet är humoristiskt. Grymt klingande och ringande gitarrsolo.

Första sidan avslutas med Oh lonesome me. Här slår de på stort med kör och en del piano i slutet. Men den genuina innerliga och äkta känslan finns kvar. Melodin är medryckande och det svänger bra. Solot med piano och gitarr i förvånat samspel är underbart.

Luther's boogie är en liten countrylåt med boogieinfluenser i all enkelhet. Behagligt tempo. Två sköna solon med härliga knorrar.

Doin' my time fortsätter i samma behagliga tempo. Mer tungsint. Bra solo med trevlig bas i lite call and answer med gitarren.

New Mexico är en långsam men trevlig låt stundtals utan ackompanjemang. Johnny Cash håller ändå intensiteten uppe i låten med sin djupa, ärliga, varma och innerliga röst.

Belshazah är Johnny Cash låt med religiösa teman i texten och en viss gospelkänsla. Sparsmakat ackompanjemang men perfekt samspel med Johnnys uttrycksfulla röst.

Skivans sista låt heter Sugartime. Är den även på svenska välkända låten Suger in the morning. Här i en uppslupen trevlig version med handklapp och genuin logdanskänsla med plinkande gitarr och även en kvinnokör. Mycket bra avslutning på ett fantastiskt bra album.