Förfall

Förfall är ett ord som kan beskriva de en gång så fantastiska The Bands album Northen lights southern cross från 1975. Detta är gruppens sjunde album och deras näst sista. Alla låtar är skrivna av Robbie Robertson.

Skivan är inte alltigenom usel den innehåller en av de bästa låtarna som The Band någonsin gjorde. It makes no difference ljuvligt smärtsamt framförd av Rick Danko. Garth Hudsons saxofon är underbar och även fina gitarrpartier av Robbie Robertson. Hela låten är perfekt avvägd. Men det räcker inte med en låt för att göra en bra skiva.

Det finns ytterligare en bra låt på skivan Ophelia som det är bra drag i med en viss ålderdomlig känsla över sig. Levon Helm sjunger utmärkt på den låten. Förutom dessa två låtar så är skivan ganska oinspirerad. Ibland är den riktigt dålig som t ex Jupiter hollow med röstförvrängning och en massa syntetljud. Låter som om den hade varit gjord på 80-talet. Likadant med Ring your bell men här låter det mer som muzak. Omelodiöst och intetsägande till tusen.

Det enda som genomgående är bra är nog sången. Richard Manual har en fin röst på Forbidden fruit men ackompanjemanget är förskräckligt uselt.

På första sidan finns förutom Ophelia även Acadian driftwood som har en ganska intressant text och hyffsat musikalisk.