Nu är vi inne i november och jag tänkte skriva om en skiva med svenska gruppen November. Deras tredje och sista skiva hette faktiskt 6:e november och hade en avbildning av en tavla som förställer Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen. Men här ska jag skriva om Novembers första skiva som heter En ny tid är här. Den gavs ut 1970 på Sonet.
November bestod av Christer Stålbrant på bas och sång, Björn Inge på trummor och sång samt Richard Rolf på gitarr. Dessutom medverkar Jan Kling på flöjt och Caroline Williams som jag tror är barnrösten på två låtar. Samtliga låtar skrevs av medlemmarna i gruppen själva.
Tyvärr är sången ganska svag genom hela skivan. Den har en oengagerad stil och väldigt låg känsla och närvaro. Musiken är stundtals bra men tappar lite på att de försöker jazza till det och bryta melodier och tempon för ofta och utan den rätta känslan och flytet.
Sammanfattningsvis en skiva som man kan lyssna på ibland och ha i samlingen som en tidig svensk hårdrocksskiva men tyvärr inte så rolig och bra.
Mount Everest är en säregen basdominerad blues och flöjt. Även en del gitarr. En annan värld har mer driv men ganska långsam sång. Mycket trummor. Bra känsla i gitarren som gör melodin medryckande. Lek att du är barn igen har en massa flöjt i en väldigt lågmäld melodi som drivs av tung gitarr och bas när inte flöjten kommer in drömskt. Blir ren jazz under en del i låten. Mot slutet kommer ett barn in och sjunger. Sekunder (förvandlas till år) är en mer renodlad tung rocklåt. Intensiv avslutning på låten med rusande takt och vinande gitarr.
Andra sidan inleder med En enkel sång om dej, en låt som är lite mer uppåt och snabb i stilen. Med ett ganska coolt basriff. Jag tror att det är Björn Inge som sjunger här. Varje gång jag ser dig känns det lika skönt är tillbaka sångaren från första sidan. En tung långsam låt. Gröna blad har lite olika tempon och är en ganska splittrad låt. Åttonde har ganska distat ljud i sången och ett dansant tempo. Ta ett steg in i sagans land har ett kul riff och bra trummor i inledningen sen stannar melodin upp och mer en seg historia innan det tar fart igen. Sen kommer det in en barnröst som läser en lite strof som man inte riktigt hör. Balett blues inleder med piano i Casablanca stil och lite talat trams innan de river av några tunga gitarrtoner och så är låten och skivan slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar