lördag 6 augusti 2016

Med huvudet i ett getingbo

En förunderlig blandning av pop och tuffa ljud. Gitarren har en tendens att låta som att man har huvudet i ett getingbo.

Bandet heter SRC efter en av medlemmarna Scott Richardson Case. Vem sa att CSN (Crosby Stills and Nash) var först med initialer i sitt bandnamn? Den här rackaren kom ut 1968 på Capitol. Måste nämna att två bröder med namnet Quackenbush medverkar. Den här är det första av tre album med gruppen.

Stilen är som sagt pop med tuff gitarr och en hel del orgel. Melodierna och ljudbilden varieras ganska mycket. En del Beatles och en del Spirit men väldigt mycket mer majestätiskt vilket kan bli ansträngande efter ett tag.

Omslaget är häftigt med ett sammelsurium av småpsykedeliska sagomotiv med inspiration från låttitlarna. Exempelvis marionettdockan till höger i bilden mitt i C:et. Observera även Putte i blåbärsskogen promenerande på en svamp. Som hämtat ur en Elsa Beskow bok.

Black sheep inleder mindre spännande med orgel och Beatels-influerad sång men sen kommer ett grymt gitarrparti som låter som att man har huvudet i ett getingbo. En långsam ömsom majestätisk och ömsom melankolisk melodi.

Daystar har stämsång i en anspråkslös Beatels-stil. I vissa partier blir det långa majestätiska surrande gitarrexkursioner.

Exile har tung bas och mystisk orgel. En del surrande gitarr. Varierande melodi och takt.

Marionette inleder i en sprucken pop-stil. Lite mer traditionella rockgitarr-ljud. En fin folkrocks-inspirerad slinga.

Andra sidan inleder med låter Onesimpletask. Ja det är hopskrivet som ett enda ord på omslaget och etiketten. Ett spännande fjädrande gitarrljud i inledning som tyvärr blandas upp med en orgel i en stressande melodi. Nästan lite Spirit över den trasiga skrämmande drivande melodin. Sen ändras sången till pop på ett ställe.

Paragon council har ett surrande gitarrljud och pop-orienterad sång. En bit in i låten är det ren orgelpop som driver melodin. Ytterligare en bit längre fram kör de call and answer mellan orgel och surrande gitarr.

Refugeve fortsätter i en popstil med lite mer lågmälda ljud. Varierande ljudbild. Får till en ganska bra hopkokning mot slutet med mycket gitarr ovanpå en lågmäld orgel.

Interval inleder med surrande gitarr flinkt spelad. Sången är väldigt poppig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar