måndag 30 januari 2023

Country på eget vis

J.D. Blackfoots första album kom ut 1970 på Mercury och hette The ultimate prophecy. Sprucket countryinfluerat gitarrspel. Lite Big Star möter Grateful Dead och tar en sväng förbi Indiana och lyssnar på Hickory Wind. Jag gillar den här skivan. Mina favoritlåtar är nog Good day extending company, I've never seen you och The ultimate prophecy men hela skivan är riktigt bra och har sin egen stil. Det finns ett tredje album med J.D. Blackfoot som jag tänkte försöka hitta under året.

Tyvärr är omslaget på min kopia i väldigt dåligt skick men själva skivan har inga repor som tur är.

JD Blackfoot sjunger och han har skrivit flera av låtarna själv eller tillsammans med Waldron eller Whitlock, Craig Fuller har också skrivit några av låtarna på första sidan. Jeff Whitlock spelar gitarr, Graig Fuller också gitarr, Phil Stokes bas, Steerling Smith orgel och Dan Weldron på trummor. Sista låten verkar vara en cover skriven av K. May.

One time woman är en upprymd och frejdig låt med bra gitarrspel i en hård lite ruffig countryinfluerad stil. Medryckande sångstil.

Angel har en mer reflekterande stil med en försynt sånginsats som ändå ligger långt fram i mixen. Bra countrydoftande gitarrspel.

We can try har riktigt fina gitarrslingor och bra sånginsats som bygger upp en fin melodi.

Good day extending company påminner konstigt nog om Hickory Wind. Lite mer psykedeliskt med ett avsnitt med improviserat gitarrspel nästan på friform.

I've never seen you har en behaglig vacker melodi med fint flödande dynamiskt gitarrspel. Ett fint improviserat gitarrsolo med en riktigt medryckande anspråkslös ton. Bra melodiös sånginsats och dynamiskt trumspel.

Andra sidan inleder med titellåten The ultimate prophecy. Starka trummor och märklig varierad sånginsats. Bra gitarrspel som går från country till hårdrock i både vanligt komp och långa improviserade partier i samspel med bas och trummor.

Death's finale har också en växlande framtoning med country och mer drömsk psykedelisk stil. Härlig melodi.

Cycles har breda vackert trakterade gitarrtoner. Bra sångarrangemang med kör.

Waiting to be born är en drömsk låt med nästan sakrala körer och sång i ett flödande tempo med hypnotiskt gitarrspel.

Pink sun har riktigt bra gitarrspel i fin countryrockstil. En del sång framförs a capella på ett stämningsfullt sätt. Rusande trummor i samspel med gitarr kokar ihop riktigt bra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar