fredag 28 februari 2020

Försöker med Western Union istället

Det var längesen jag skrev om en av mina absoluta favoritartister Elvis Presley här på bloggen. Nu är det dags igen. Den här gången med en av hans många filmskivor från 60-talet.

Filmen hette Speedway och skivan likaså och den gavs ut 1968 på RCA. Den är lite speciell dels eftersom Nancy Sinatra sjunger en låt på skivan själv och dels eftersom det här var den sista filmskivan med Elvis.

Skivan innehåller flera riktigt bra låtar där Elvis sjunger med en värme, äkthet och känsla som ingen kan överträffa. Låten Your time hasn't come yet baby måste jag säga är en nyfunnen favoritlåt. Även Goin' home är en låt man kan höra hur många gånger som helst.

Titellåten Speedway inleder. En ganska frenetisk låt med energisk sång.

There ain't nothing like a song har en fin rock n roll stil åt blueshållet med ett kul solo på gitarr och dynamisk sånginsats där överraskande Nancy Sinatra kommer in i låten mot slutet i lite call and answer sång.

Your time hasn't come yet baby är en fin och mjuk melodisk ballad med bra kör och enkelt avskalat komp och Elvis underbara sångröst som är härligt anspråkslös. Jordanairs körar på ett underbart sätt. Hela låten är avskalad och riktigt vacker. En liten anonym pärla bland alla Elvis fantastiska låtar.

Who are you? (Who am I?) är en vacker lugn låt som bara Elvis kan göra. En del jazzig saxofon på ett par ställen.

He's your uncle not your dad är märklig låt med två melodier och två stilar, en fin liten snäll ballad på några ställen sen någon sorts teatral marsch på andra sällen. Som även väver in amerikanska nationalsången.

Let yourself go har en driven bluesstil med en del munspel.

Andra sidan inleder med Your groovy self där Elvis märkligt nog inte medverkar alls. Den framförs istället av Nancy. Lite These boots are made for walkin över den.

Five sleepy heads här är Elvis tack och lov tillbaka med en liten angenäm vaggvisa.

Western union flirtar både melodi- och textmässigt på ett kul sätt med Return to sender från skivan Girls! Girls! Girls! från 1962. Jordanairs medverkar på ett dynamiskt sätt. Gitarrspelet är mycket bra och förstås Elvis sånginsats.

Mine en vacker melodiös ballad som bara Elvis kan göra så bra. Fint sparsmakat piano och kör dessutom.

Goin' home en driven bra rock och pop låt. Elvis sjunger engagerat och med mycket känsla. Gitarrspelet passar in på ett underbart sätt.

Skivan avslutas med den sorgliga men vackra låten Suppose. En kort låt där Elvis sjunger fint med en undrande liten röst till sparsmakat piano.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar