Den sjuttonde november

För 20 år sen den sjuttonde november 1995, en fredag var det snöstorm och till min stora lycka var skolan stängd. En dag man minns med värme och tydlighet. Den var inte lika rolig och underbar för alla förstås med alla träd som blåste ner, problem i trafiken med mera. Men jag tänkte i alla fall skriva om någon musik med snöanknytning. Den första låten som jag kom att tänka på var Snowbird en väldigt stark och bra låt. Den finns med på skivan Elvis country (I'm 10000 years old) med Elvis Presley från 1971 utgiven av RCA.

En annorlunda skiva med en del annorlunda grepp. Mest annorlunda är nog att låten I was born about ten thousand years ago spelas några sekunder mellan varje låt på skivan som en liten följetong. Sen är ackompanjemanget med vinande gitarr lite oväntat för ett Elvis-album men hans styrka som sångarna matchar det mycket bra. Musiken har en väldigt svängig, improviserad och glad känsla över sig och det smittar av sig på lyssnaren. Många låtar är rörande och många är rockiga. Sen finns den genuina countryn och bluesen där också. En fantastisk skiva.

Den underbara Snowbird inleder. En väldigt fin version med Elvis varma röst som försiktigt lägger fram låten i ett fint arrangemang som är troget Anne Murrays version med det speciella lite suddiga gitarrljudet.

Tomorrow never comes är lite åt gospelhållet. Ett speciellt trumarrangemang med tunga taktfasta slag. Sen kommer en del stråkar in på ett fint sätt. Elvis sjunger underbart.

Little cabin on the hill är lite svängig gladlynt country med stänk av bluegrass och rock n roll. Mycket munspel och fiol. Innerlig sånginsats av Elvis.

Whole lot-ta shankin' goin' on den gamla klassikern. Inleder grymt med kokande gitarrer. Härligt avslappnat sjungit och speciella avskalade gitarrljud längre fram genom låten.

Funny how time slips away är en stillsam vaggande låt. Elvis gör den levande och vacker med sin intensitet och värme. Här finns ovanligt nog lite orgel.

I really don't want to know är en vacker lugn låt. Elvis sjunger med stort engagemang och känsla. Det är mycket dynamik och temperament. Fint piano och gitarr också.

Andra sidan inleder med There goes my everything är en fin lugn låt. En stil som Elvis lyckas fantastiskt bra med. Fin melodi och bra sparsmakade körinsatser och stråkar.

It's your baby, you rock it har väldigt bra gitarr med annorlunda ljud. Fint munspel och en bra kvinnlig kör. Elvis sjunger med fin försiktig innerlig känsla.

The fool är annorlunda med ett tungt blueskomp. Elvis sjunger väldigt bra i den här också.

Faded love fortsätter med ganska tungt komp och en del grym vinande gitarr. Elvis sjunger på underbart som alltid.

I washed my hands in muddy water är en snabb låt med bra piano, gitarr och munspel. Dessutom en del blås. Elvis toppar alltihop på ett glatt och svängigt sätt. Kokar ihop bra och intensivt.

Make the world go away är mycket vacker med fina självklara gitarrtoner och piano eller stråkar på precis rätt ställen. Elvis sjunger med stor innerlighet och känsla förstärkt på ett fint sätt av en kör. Avslutar skivan väldigt rörande.