Spretigt

Alltför mycket orgel i musik är sällan bra. Det finns olika orgelljud och ett orgelljud som oftast går fint att lyssna på det mer rökiga och lågmälda orgelljudet. Gruppen Linn County har på sitt debutalbum Proud flesh soothseer väldigt mycket orgel men det är spelat på rätt sorts orgel. Men arrangemangen är ganska stökiga och röriga. De har mycket på gång hela tiden med orgel, gitarr och en medlem som helt ägnar sig åt blåsinstrument både bleckblås och träblåsinstrument. Skivan är producerad av Abe "Voco" Kesh och kom ut på Mercury records 1968. Den första av totalt tre skivor som gruppen spelade in.

Ofta spelar de en typ rockig blues med inslag av psykedelisk musik och en del spännande jam. I sina jammande stunder så är musiken och ljudet mer avslappnat och tillbakalutat men det har oftast en ganska enträgen och påträngande känsla. Med det myckna användandet av flöjt i musiken skulle man kunna dra paralleller till The Insect Trust men de låter faktiskt på ett helt annorlunda sätt. Istället får jag nog likna dem vid t ex Morning Glory som jag skrivit om tidigare. Ojämnt och spretigt men ganska trevligt. Betraktat i sin helhet så förstår man inte riktigt vad de vill och stressen tillsammans med spretigheten blir för mycket.

Linn County bestod av Stephen Miller på orgel och sång, Fred Walk på gitarr och sitar, Dino Long på bas, Larry Easter på saxofon och flöjt samt Snake McAndrew på trummor. De skrev sitt material själva i stort sett och Stephen Miller verkar ha varit mest produktiv.

De inleder med låten Think. En ganska rockig och lite bluesinfluerad låt. Har en cool initierad känsla över sig.

Lower lemons inleder på ett sparsmakat bra sätt med en försiktig flöjt till cymballjud. De har en fin melodikänsla och det är anspåkslöst. Lite psykedeliskt också faktiskt.

Moon food inleder med filmiska mystiska glesa slagverksljud. Sen kommer en hel del sitar och flöjt tillsammans med ganska plågad sång. Mer psykedeliskt. En orgel ett parti med snabb märklig glad musik som progressivt går över i mer dämpad orgel och sitar musik. Via mer spridda mystiska ljud återkommer det ganska bra sitarpartiet igen. En spretig sång.

Cave song avslutar första sidan med något som låter lite som medeltidsmusik på sitar, orgel och med plågad sång. Efter ett tag blir det en del vass gitarr. Sen spårar det ur med skumma distade ljud på bleckblås. Verkar ha en bra melodi i bakgrunden och ibland får de till bra känsla men det är spretigt.

Protect and serve inleder andra sidan men verkar inte vara en egen låt utan ingår i Bad things som är ett långt bluesigt jam med en del sång. Mycket bra gitarrspel och en del saxofon, flöjt och orgel. När det är gitarren så blir det avslappnat och kul att lyssna på.

Fast days drivs framåt av ett stressigt flöjtspel tillsammans med rökig sång. En bit in i låten kommer även en del gitarr och orgel. Korta toner spelas stötvis. Avslutas med ett kombinerat saxofon och trumsolo innan ljudet av rinnande vatten.

En skiva som kan var kul att lyssna på då då men den saknar något riktigt minnesvärt ögonblick och den har en stressad och rörig känsla över sig.