tisdag 30 december 2025

Alice Coopers röst

Love it to death med bandet Alice Cooper innehåller mycket partyrock med fina melodier och mycket känsla men även den klassiska mixen av mer konstnärliga toner och galenskap. Men oftast melodiöst och medryckande. Man kan nog säga att Alice Coopers uttrycksfulla sång definierar albumet.

Love it to death var det tredje albumet med Alice Cooper och det gavs ut på Straight och Warner brothers 1971. Mitt exemplar är tyvärr en nyare tysk utgåva från 80-talet. Jag får hålla utkik efter ett original.

Mina favoriter är I'm eighteen, Black juju, Second coming och Ballad of Dwight Fry som alla bjuder på fantastisk sång, fina melodier och arrangemang som är rika på snygga infall och dynamik. Jag gillar hela skivan.

Caught in a dream inleder skivan med svängig vass rock. Refrängen är riktigt melodiös och har snyggt gitarrspel.

I'm eighteen är en riktig klassiker. Grymt gitarrspel med mycket känsla och dynamik som endast överträffas av Alice Coopers sång som är fantastiskt temperamentsfull.

Long way to go har kul gitarr och mycket energi får en nästan jazzig känsla när orgeln kommer in mot slutet.

Black juju inleder med marschbandstrummor som växer i styrka och sedan kommer orgel och galen tung gitarr innan Alice börjar sjunga riktigt galet. Sedan lugnar det ner sig med en jazzig stil innan det växlar över i österländska toner på gitarr och mystik med en tickande klocka och talad sång. Sedan kommer stenhård bas eller gitarr och stämningsfull orgel. Alice Cooper sjunger riktigt bra. Kokar ihop rejält i slutet.

Andra sidan inleder med Is it my body är en medryckande och svängig låt.

Hallowed be my name inleder med nästan kyrklig orgel men sen kommer ganska aggressiv rock med skum bruten melodi och ringande gitarr.

Second coming är en vacker melodi med piano men med mer intensitet en bit in i låten. Alice Cooper sjunger bra med mycket känsla. Bäst är låten när pianot bjuder på lika sköra som skrämmande toner och i slutet med gitarr. Underbara trummor som kontrasterar till pianot.

Ballad of Dwight Fry fortsätter det melodiösa och vackra med gitarr och piano som tillsammans med sånginsatsen ger en fantastisk låt. Slutet med intensiv sånginsats av Alice är otroligt bra. Dwight Frye var en skådespelare tidigt i filmhistorien som bland annat spelade med Boris Karloff i Frankenstein. Han dog i en hjärtattack endast 44 år gammal.

Sun arise har ett mäktigt basljud i en melodi som låter som den kunde komma skrålandes från en brittisk pub. Men med maffiga trummor och bra sångarrangemang och det fina basljudet blir det riktigt njutbart.

1 kommentar:

  1. Vissa dagar är det här världens bästa skiva. Jag tror att jag har fyra olika utgåvor efetrsom omslaget censurerades på lite olika sätt efter förstapressningen...

    SvaraRadera