Lyrisk bluesgitarr

Luther Johnson har namnet och i viss mån en liknande stil gemensam med sin namne som jag skrivit om tidigare. En väldigt enkelt flödande improviserad mjuk och pigg blues. Skivan heter Lonesome in my bedroom och spelades in den 18 december 1975 i Frankrike. Den gavs ut på Black and blue 1977.

Hela skivan är underbar men några låtar att lyssna på lite extra är Lonesome in my bedroom med den mjuka stilen som får det att låta så enkelt, Rock me slow and easy som är mer rockig på ett spännande sätt och avslutande Son House liknande låten Please don't take my baby nowhere.

Titellåten Lonesome in my bedroom inleder skivan. En tungsint rökig blues med dämpat berättande gitarrtoner och piano i bakgrunden. Väldigt lyrisk bluesgitarr.

Honey bee är en Muddy Waters låt med en tät atmosfär. Lugnt gitarrspel och lite snabbare piano i bakgrunden. Även en del munspel.

Ytterligare en Muddy Waters låt Long distance call avslutar första sidan. Har lite mer tryck i gitarrspelet som har ett fint rockigt gung. Bra munspel också. Kör lite intensiv a capella sång i slutet med mycket känsla.

Andra sidan inleder med Rock me slow and easy en rockande blueslåt med medryckande känsla och snygga bastoner på gitarren i samspel med munspel och piano.

Hush, hush fortsätter i en tuff stil med en Jimmy Reed låt. Bra munspel.

Chuck Berry låten Little queenie följer med sin medryckande rockiga blues. Generöst med improviserat gitarrspel.

Jammin' with Willie är en cool blues med snyggt gitarrspel och en härlig takt. Fatastiskt samspel med pianot också.

Please don't take my baby nowhere har en ovanlig talad inledning och sedan kommer gitarren och det blir lite liknande Son House nästan men mjukare.