Sprudlande kreativt

Queens tredje album kom 1974 på EMI och heter Sheer heart attack. Det är ett sprudlande album fyllt av kreativitet och infall. De hade sin stil med snabba växlingar, dramatisk sång och hård gitarr.

Innerpåsen har alla låttexterna och information om vem som spelar vilket instrument.

Hela skivan är bra och mina favoritlåtar är så klart klassikern Killer queen men även Brighton rock och She makes me (stormtrooper in stilettoes).

Brighton rock inleder med tivoliljuden från Brighton piren. Sedan kommer en rockande energikick. Rusande gitarrtoner och Freddie sjunger med väldigt ljus röst och sedan med normal röst. Ett långt studsande gitarrsolo hinner de också med.

Killer queen inleder med tumknäpp och sedan kommer pianot och den medryckande melodin. Fantastiska sångarrangemang och starka gitarrtoner som sitter som en smäck med bra trummor.

Tenement funster inleder istället med vackra akustiska gitarrtoner och Roger Taylor på sång. Sedan kommer vinande elektriska gitarrtoner.

Flick of the wrist har åter Freddie på sång och tunga blixrande gitarrer och trummor mycket stämmor i avancerade sångarrangemang som är lelodiösa och triumfatoriska. Har en del fint piano också.

Lily of the valley är en lugnare låt med Freddie på sång ackompanjerad av fint piano och en del starka instick med stämmor, gitarr och trummor på ett melodiöst och dramatiskt sätt.

Now I'm here har ett säreget sound med en lugn gitarr som spelar i bakgrunden och Freddie som sjunger där ljudet tonar ut omväxlande mellan högtalarna. Sedan kommer starkare ljud med hård gitarr och stämmor och trummor.

Andra sidan inleder med In the lap of the gods dramatiskt och starkt i början sedan kommer ett vindljud följt av mer melodiösa toner med bra sångarrangemang och gitarr i samspel med piano.

Stone cold crazy inleder märkligt a cappella med bara ett snabbt trumljud och sedan fyller de på med tung gitarr i ett frenetiskt tempo.

Dear friends är en lugn vacker låt med piano och bra sång.

Misfire har nästan lite reggietakter på vissa ställen.

Bring back that Leroy Brown har lite 20-talstakter i charleston-takt. En del ståbas livar upp.

She makes me (stormtrooper in stilettoes) har ett fantastiskt komp med lugn gitarr och trummor och sedan Freddie på sång som sedan fylls på med de andra i stämmor. En del snygga instick på gitarr även akustiskt förutom grundkompet också.

In the lap of the gods... revistited har fint pianospel och bra sång av Freddie. En del dramatisk gitarr också. Avslutas med mäktig stämsång.