Levons mellanskiva

Levon Helm är en av de artisterna jag har följt och jag försöker hitta alla skivor där han är med. Här ska jag skriva om hans tredje soloskiva som gavs ut på Capitol 1982. Därefter kom det inga soloskivor förrän 2007 och fantastiska Dirt farmer och ännu bättre Electric dirt men dem har jag bara på CD. De har en råare och mer genuint sound men den här skivan är också njutbar med flera medryckande låtar.

You can't win 'em all inleder frejdigt och med en härlig energi. Bra gitarrspel med fina små instick. Levon sjunger bra och de har en bra kör i bakgrunden ibland.

Lucrecia har en mer calypsoinfluerad melodi. Levon sjunger bra.

Even a fool would let go är en mer lågmäld låt med piano och Levon sjunger med en inlevelsefull röst. En del gitarr kommer in efterhand och även en kör. Riktigt snygg akustisk gitarr i slutet.

I've got a bet with myself är en snabbare dansant låt med piano.

Money drivs med handklapp och lite piano. En ganska Ray Charles influerad låt men intetsägande.

Andra sidan inleder med Get out your big roll daddy i en dansant rock n roll stil.

Willie and the hand jive har en mer taktfast stil. Känns influerad av Bo Diddley.

The got song är en lugnare låt med en del bra klarinett i en 30/40-tals stil.

Give a little bit är rockigare och har en del fint gitarrspel blandat med 80-tal och en modern kör.

God bless 'em all har en avslappnad countrystil med en böljande melodi.

Summertime blues är Levon Helms version av Cochrans klassiker. Bra munspel och Levon sjunger bra.

Kazakstansk rock

Nu ska jag skriva om något så spännande som ett rockalbum med en grupp från Kazakstan. Gruppen hette Dos Mukasan och deras första album gavs ut 1977 på Melodia. De blandar psykedelisk rock med folkrock med vissa kazakiska influenser på ett fantastiskt sätt. Underbart musikaliskt. Så här kunde Quicksilver Messenger Service ha låtit om de kom från Kazakstan.

Skivomslaget har ett foto av gruppen med röda 70-tals kostymer. På kavajslaget har de kazakiska ornament broderade, sådana ornament kan man se lite varstans i Kazakstan t ex på husfasader eller på gatustenar. Här är ett foto som jag tog i Aktau för snart två år sedan med nybyggda hus med fina ornament på fasaden.

Dos Mukasan bestod av bland annat M. Kusainov, de övriga medlemmarna eller medverkande finns tyvärr inte nämnda på omslaget. I staden Pavlodar i nordöstra Kazakstan har de rest en staty över gruppen.

Jag vet inte riktigt om instrumentet dombra används på den här skivan men det är ett traditionellt kazakiskt instrument som bland annat finns avbildat på en staty av poeten Kashagan Kurzhyman-uly som levde mellan 1841-1929 i Aktau som syns på fotot här intill som jag tog i somras.

Бетпак Дала inleder fantastiskt med en flödande psykedelisk låt med mjuk bas och trummor samt orgel. Droppande utforskande ljud i öppningen. Sen kommer det gitarr ibland och en del mystiska ljud från orgel och snygga måsskrin från gitarren. Ett grymt gitarrsolo ryms också. En ordlös kör kommer in på ett ställe efter ett trumsolo och ger vibbar av skivan Trip thru hell med C.A. Quintet. En del hård och snabb gitarr och bas med känsla innan den flödande ljudbilden hittar tillbaka. Mycket bra trumspel också.

Ахау Бикем har också en episk flödande melodi blandad med en snabbare folkmelodi med en manskör som sjunger medryckande och dynamiskt. En del trumpet är fantastiskt bra på ett majestätiskt sätt. Ett säreget fjädrande ljud på basen.

Аяулым flödar mjukt och vackert med två gitarrer som trakterar melodin med pigga toner. Sen kommer en stark röst in och sjunger med en kör bakom. En del orgel i slutet får de också med.

Лэилим har en driven melodi med trumpetstötar, mungiga och gitarr. En mansröst sjunger vackert. Fin folkrock.

Först ut på andra sidan är låten Туган Жер som också har en underbar melodi med fint driv. Riktigt bra sånginsats med körarrangemang, gitarr och en svepande atmosfärisk orgel. Trummorna går inte heller av för hackor. En del mungigeliknande ljud. Lite vibbar av att gå i en botanisk trädgård när några fina gitarrtoner klingar ut.

16 Кыз har en säregen både snabb och långsam melodi som pendlar in och ut ur varandra. Bra sånginsats och ett mjukt basljud.

Куэ Бол här lyckas de få till en fin 50-talsrocksballad toppad med folkmusik. En del underbar lyrisk gitarr både ensam och i samklang med orgel.

Сулу Кыз är en liknande medryckande folkmusiksmelodi i rocktappning. Riktigt behaglig sång med fina stämmor. Man får känslan av två personer som söker varann i ett böljande vårlandskap.

Skivan avslutas med Куанышым Менин. En pigg melodi och medryckande med fint gitarrspel. Sången är underbar med kör och en sångare som sjunger med variation och värme.