Både Rick Danko och Levon Helm medverkar på Todd Rundgrens första soloskiva. Förvisso bara på en låt men det var skäl nog att köpa skivan på en skivmässa för ett par år sedan.
Jag har inte hört några andra skivor med Todd Rundgren och det är tveksamt om det blir några fler. Ett inte helt igenom lyckat sammelsurium av stilar och experiment. Ibland blir det dock bra.
Texterna och en lista på medverkande musiker för varje låt finns på skivpåsen.
Broke down and busted väldigt stökig melodi med bruten takt och svävande obehagliga ljud. Sången är energisk.
Believe in me har en mer behaglig framtoning med piano och en trevande melodi.
We got to get you a woman fortsätter i liknande stil men med en del gitarr, kör till sången och en del brutna passager.
Who's that man är överaskande nog en rusande stökig rock n roll-aktig låt i pop-tappning. Effektfulla cymbaler i ena högtalaren.
Once burned är låten med Rick Danko på bas och Levon Helm på trummor. En melodiös reflekterande låt, tyvärr med distad sång.
Devil's bite har ett brett anslag med maffig gitarr och trummor. Spännande gitarrsolo. Tyvärr distad sång återigen.
Andra sidan inleds med I'm in the clique. Ett obehagligt ljud i början. Sedan blir det märkliga blåsorkesterljud och distad sång. Kanske kan liknas vid Captain Beefheart. Dissonanta piano och basljud förekommer också. Ett udda trumsolo till avlägset vinande.
There are no words bygger vidare på avlägsna mystiska vinande ljud som efter hand låter som märkligt hummande kör.
Baby let's swing, The last thing you said och Don't tie my hands är en mer normal låt i pop-stil med piano och lite Carole King influerat i arrangemangen.
Nio minuter långa Birthday carol avslutar skivan. Har en stämningsfull inledning med cello sedan kommer en del gitarr, flöjt och orgel i flödande improvisationer. En bit in växlar det över till en pianoballad. Sedan kommer det instrumentala och flödande från tillbaka igen. Cellon tar låten och skivan i mål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar