Musiken kan sägas vara en sorts korsning mellan elektroniska ljud blandat med avantgardistisk experimentell musik, jazz eller folkrock, rock och pop. Ibland sker blandningen inom samma låt ibland är låtarna mer renodlade. En sorts psykedelisk känsla finns alltid med. De band jag kan komma på som de kan liknas vid är kanske Jefferson Airplane men de elektroniska ljuden gör dem svåra att likna vid några andra grupper. De kom från San Francisco och skivans producent var Dan Healy.
Skivan är kul att lyssna på och flera låtar är bra, Nancy Blossom på sång är riktigt bra och Larry Evans kan verkligen hantera en gitarr. Men vissa låtar är för lite överdrivet konstiga men de mister aldrig sin musikaliska förankring. Cork Marcheschi står för elektroniken med bland annat theramin och frekvensgeneratorer. Kim Kinsey spelar trummor, Terry Hansley bas och David Blossom gitarr.
Inledande And after hörs knappt alls. Efter cirka en minut börjar man höra en brusig signal som växer i amplitud och frekvens.
If not this time är betydligt mer musikalisk och melodiös. Nancy Blossom sjunger fint till ett speciellt och kanske lite tematiskt komp med märkliga klanger. Effektfulla åkningar med brusiga vågformer som glider i frekvens. Bra gitarrljud som bara hörs sporadiskt och en del ljud som kan vara en orgel. En bra låt.
Opus 777 är bara 22 sekunder lång. Ett litet elektroniskt rymdliknande ljud.
The things that concern you framförs på sång av Larry Evans på ett bra sätt. Stark melodi och en massa speciella ljud som ger en speciell ljudbild till kompet av bas, gitarr och trummor. Mycket av ljuden är frekvensåkningar men även kortare och knorrigare ljud. Fin avslutning med en gitarr som spelas i högt tempo.
Opus 11 är som Opus 777 bara 22 sekunder med några märkliga dallrande elektroniska och futuristiska ljud.
Red the sign post har ett mörkare mer aggresivt ljud. Bra gitarr blandas med elektroniska ljud och avantgardistiska ljudkollage. Nancy Blossom sjunger mitt i allt ljudkaos. Riktigt bra gitarr faktiskt. Ljuden bygger en stressad stämning på et effektfullt sätt. En del motorbuller i slutet.
For Paula är 24 sekunder lång med ensliga elektroniska ljud.
Rose avslutar första sidan. Stillsam melodi med Nancy på sång och droppliknande elektroniska ljud. Avslappnad gitarr och en del jazzigt dansant komp. Mot slutet blir det en del märkliga tempoväxlingar och viskande ljud och ljud som låter som en futuristisk stadsmiljö innan melodin återkommer och säcken knyts ihop till ett power off.
Andra sidan består bara av tre låtar. Först ur är Fantasy. Den innehåller massvis med märkliga ljud som ljudeffekter ur en film men det är musikaliskt. Hypnotiskt komp med bas och trummor byts efter tag ut mot jazzigare trummor och bra flödande gitarr med mycket fina avslappnande toner och varierat spel. I mitten sjunger Nancy några kalla avskalade strofer och sedan kommer de elektroniska ljuden tillbaka. Nästan skrämmande ljud. I slutet återkommer Nancy med mer intensiv sång i en kort strof till kombinerat komp.
God bless the child är en mer långsam låt i nästan lite 40- eller 50-talsanda. Softade trummor och gitarrer. Men sen har vi elektroniska åkande visslande surrande ljuden. In mot mitten låter Nancys sång mer intensivt.
Titellåten Cauldron avslutar skivan. En väldigt avantgardistisk låt med ensliga slagverksljud som klingar fram och tillbaka. Till detta ljunger Nancy Blossom nästan ackapella med först förvrängd röst sedan med vanlig röst och tillbaka till förvrängd igen. Fram och åter. Det är inte omusikaliskt, trots allt, men väldigt märkligt. Som en mardröm eller surrealistisk dröm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar