måndag 28 september 2015

Tillbaka till rötterna

Jorma Kaukonen var gitarrist i den klassiska psykedeliska rockgruppen Jefferson Airplane som jag skrivit om flera gånger här på bloggen. Han var även med i gruppen Hot Tuna som jag också skrivit om tidigare. Men här tänkte jag skriva om Jormas första soloskiva Quah som kom ut 1974 utgiven på Jefferson Airplanes egna etikett Grunt. Det är fullt av genuin trevlig och snäll akustisk gitarrmusik. Albumet har ett härligt roligt omslag också, ritat av Margareta som jag tror var Jormas dåvarande fru.

Musiken är helt akustisk gitarrmusik det är folkrock mer än blues. Det påminner en del om John Fahey och hans akustiska gitarrmusik. Det är lite singer songwriter över det hela och trevligt att lyssna på melodierna. Musiken visar verkligen på Jorma Kaukonens breda musikaliska register och djupa genuina kunnande. Från Blind Lemon Jefferson, via Jefferson Airplane till Mississippi John Hurt inspirerad folkmusikalisk blues på den här skivan.

Genesis inleder. En stillsam låt med en stråkar och en massa vacker akustisk ackordbaserad gitarr. Ibland bryter bluesbaserade passager in.

I'll be alright fortsätter i en berättande stil med flyhänt gitarrspel. Avslutningen har en kul knorr.

Song for the north star har en fin melodi som byggs upp av ett sparsmakat komp med både ackord och strängknäppande. Stråkar kommer in ibland och är smakfullt arrangerade.

I'll let you know before I leave är en instrumentell låt. Känns väldigt bekant. Här känns det tydligt att det är två gitarrer i samspel. De kompletterar varann på ett bra sätt.

Flying clouds har en fin melodi och bra stråkar och gitarr. Påminner mycket om tidigare låtar på skivan med en väldigt stark melodi.

Another man done gone är en blueslåt. Fin bottleneck spricker igenom riktigt bra. Blues i samma anda som Mississippi John Hurt.

Andra sidan inleder med I am the light of this world. Har en viss medeltidskänsla precis på första tonerna. Har en fin melodi och framförs på ett trevligt sätt.

Police dog blues är en blues i behaglig Mississippi John Hurt tappning.

Blue prelude framförs sången av Tom Hobson. Han har inte en lika pigg och behaglig röst som Jorma tyvärr. Blueskompet är väldigt bra med mycket känsla.

Sweet Hawaiian sunshine framförs också med Tom Hobson på sång. Tyvärr låter inte sånginsatsen bra, den är i det närmaste parodisk. Gitarrspelet är bra med en massa härliga svävande vridande toner. Hawaiigitarr när det är som bäst.

Sista låten Hamar promenade har fina bluestoner som växer fram. En riktigt rockig låt trots att den är hel akustisk. Lyckas att rädda skivan från de två föregående låtarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar