För oengagerat

Unisont hyllad av de tre USA rockböckerna. The Wizards from Kansas första och enda platta utgiven 1969 på Mercury. Tyvärr så är den inte bra. Seg, man skruvar på sig och undrar om det är slut snart. Det finns små små moment som är bra men alldeles för lite.

Det ska vara episka psykedeliska jam enligt böckerna och delvis så stämmer det. Tyvärr så är de oengagerade och har ingen intensitet. Det är ganska mycket cool jazz över det hela och de påminner om gruppen Spirit. De påminner även korta ögonblick om grupper som HP Lovecraft och Quicksilver Messenger Service. Ofta spelar de en sorts countryrock som påminner om Buffalo Springfield eller Eagles. Även lite Allman Brothers kommer fram i någon låt.

Låten High flying bird inleder. En av mina favoritlåtar men här går den otroligt långsamt och precis när man tror att den ska lyfta så gör den inte det. Avlägsna murriga gitarrljud och avlägsen anonym stämsång.

Hey mister är en lågmäld countrylåt med ett piggt piano lite som Grateful Deads låt Brokedown palace. En bra låt.

Mass är en tämligen olidlig låt. Någon sorts irrande jazz. Påminner lite om Spirit. Jobbig sånginsats men kompet är ganska intressant men det är för planlöst.

Codine inleder lovande med några fjädrande gitarrljud som påminner om Quicksilver Messenger Service. Men efter de inledande tonerna stannar låten upp och återkommer bara sporadiskt. Däremellan är det mest tråkigt.

Andra sidan inleder med Freedom speach, här låter de lite som Eagles.

Flyaway days här blir det lite Spirit-inspirerad jazz eller någon slags konstmusik. När sången börjar så förstår man att någon kan nämna dem tillsammans med ett band som HP Lovecraft men de är egentligen inte i närheten av deras musik på något bestående sätt.

Misty mountainside håller knappt ihop. Någon slags stämsång men akustisk gitarr men tar inte vägen någonstans.

Country dawn är tillbaka i ett slätstruket Eagles inspirerat countryrocks land. Intetsägande stämsång.

Med låten She rides with witches slutar skivan äntligen. En rätt dålig produktion med väldigt olika volym. Trist stämsång och ett flödande gitarrspel som bryts av ett tråkigt trumsolo. I de flödande stunderna påminner de lite om Allman Brothers.

Som en avrundning så kan jag inte rekommendera den här skivan. Speciellt inte med tanke på vilka priser den verkar kunna betinga.