Canned Heat är en grupp som jag hörde först gången när SVT sände Woodstock-filmen. Då spelade de bland annat sin signaturmelodi Goin' up the country. Den framförs av Owl Wilson som sjunger med en mycket speciell ljus röst. Låten har ett skönt driv och på ett annat ställe i filmen bjuder de även på sin jamkonst. Skivan jag tänkte skriva om här kom inte ut förren 1970 men den hade spelats in redan 1966. Den kom inte ut på samma skivmärke, Liberty som övriga Canned Heat skivor utan på Janus av oklar anledning.
Skivan innehåller främst covers på klassiska blueslåtar med klassiska artister men även två låtar skrivna av samtliga medlemmar i Canned Heat. Det är driven snabb rockig blues där sångaren faktiskt låter ganska likt Howlin' Wolf. En grov och ändå varm, ärlig och innerlig röst. De påminner även om Paul Butterfield bluesband, Elmore James och John Lee Hooker som de också spelade in en skiva med. Musiken är verkligen genuin rak blues med ett humoristiskt anslag och fin taktkänsla. De visste vad de gjorde och de hade ett träffsäkert musikaliskt sinne. Bob Hite ska ha haft en av de största samlingarna av gamla bluesplattor som funnits.
Canned Heat bestod av Bob Hite på sång, Alan Wilson på gitarr, sång och munspel, Henry Vestine på gitarr, Stuart Brotman på bas och Frank Cook på trummor.
Skivan inleds med en cover på en av mina favoritlåtar Spoonful. Canned Heat spelar den med ett stabilt rytmkomp och fint gitarrspel och en tydlig tuff röst.
Big road blues är en rockig snabb blues. Bjuder på ett lyriskt gitarrsolo. Den första av två av Canned Heats egna kompositioner på skivan.
Låten Rollin' and tumblin' finns med i två versioner på skivan. Den här första versionen saknar munspel i kompet. Fin varierad slidegitarr och en grym bluesig sånginsats.
Muddy Waters klassiska Got my mojo working är nästa låt. Här finns det bra munspel i rikt mått.
Låten Pretty thing rundar av första sidan. En Bo Diddley inspirerad låt. Rytmiskt och kul.
Andra sidan inleder med Louise. Tydligen en Howlin' Wolf låt. Det är en långsam rökig känslig blues. Fint gitarrspel och sånginsats.
Dimples är en snabbare blues. Dessutom är den skojfrisk och har en medryckande rytm.
Can't hold on much longer är en rockig låt med blixtrande gitarrsalvor ala Elmore James.
Straight ahead är den andra låten på skivan som skrivits av Canned Heat själva. Den är lite lik deras mer kända alster Going up the country med ett lågmält virtuost komp och en ordrik sång.
Avslutar gör andra versionen av låten Rollin' and tumblin'. Här framförs med munspel förutom gitarren, bas och trummor. De kokar ihop en fin rockande bluesstämmning.
Den här skivan ger mersmak på Canned Heat och deras musik så det kommer förmodligen bli fler album med dem i samlingen framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar