En del musik gillar man direkt efter bara några få toner. Luther Johnson och hans blueslåtar är ett exempel. Jag hörde en av hans låtar på en internetradio och lyckades hitta namnet på artisten. Han var tydligen med och spelade lite med Muddy Waters bland annat. Sen gjorde han några LP-skivor också. Luther's blues verkar vara den första i eget namn. Den är inspelad 1976 och gavs ut 1977 i Frankrike på etiketten Black and blue. Någon samtida utgåva i USA verkar inte ha gjorts.
En av mina favoriter på piano Pinetop Perkins är med på skivan. Andra medverkande musiker är Willie Smith på trummor, Calvin Jones på bas, Jerry Portnoy på munspel och Bob Margolin på gitarr. Luther själv spelar gitarr och sjunger.
Musiken är genuin och avslappnad blues i en flyhänt och lättsam stil. Inte deppig och tung eller rå och vild utan mer som om Grateful Dead hade spelat ren blues.
Muddy Waters låten Chicken shack inleder. Framförs i en lättsam stil med bra munspel, piano och gitarr. Ett mysigt jam.
Come baby är Luthers egen komposition. En snabbare låt med bra driv. Här sjunger Luther lite också. Mer fokus på gitarr men riktigt bra samspel med munspel på ett ställe.
Too many driver skriven av för mig okände Willie Love. Fortsätter i en fin stämning. Bra sånginsats och riktigt bra piano på ett par ställen.
Sweet home Chicago är en låt skriven av blueslegenden Robert Johnson. Får till en avslappnad mysig medryckande stil här också.
Andra sidan börjar med låten Luther's blues skriven av Luther Allison och Luther Johnson. Har en lite tätare rökigare stil. Väldigt bra improviserat gitarrspel i samarbete med piano.
I can't stop fortsätter i den avslappnade rökiga stilen. Har fina lyriska improviserade sekvenser med riktigt bra gitarrspel.
Nobody wants to loose har en mer driven stil som är väldigt medryckande.
Mother in law är också en driven och ganska rockig blueslåt. Bra munspel och fortsatt grymma improvisationer på gitarr och piano i samspel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar