Lättsamt mörker

Trip thru hell med gruppen C.A. Quintet är ett kusligt och stämningsfullt album från 1968. Väldigt säregen atmosfär. Absolut inte tungt och knappast dystert men kusligt och även ibland viss yster i stilen. Det är inte en privatpress men en utgivning på ett litet lokalt skivbolag som hette Candy Floss. Både bolaget och gruppen verkade i Minneapolis. Mitt exemplar av skivan har jag köpt från en person i Saint Paul som är en grannstad till Minneapolis, de går gemensamt under namnet Twin Cities.

C.A. Quintet bestod av Doug Beaver Reynolds på orgel och sång, Ken Erwin på trumpet och sång, Jimmy Erwin på bas och sång, Tom Pohling på gitarr och sång samt Rick Patron på trummor. Omslagsbilden som ser ut att vara ett foto av en modell är välgjord och skrämmande på sitt sätt. Den är skapad av Rod Eaton och Allan Forrest. Ken Erwin har skrivit samtliga låtar utom den första som han skrivit tillsammans med Reynolds.

Musiken är fantastiskt uttrycksfull och varierad men ändå sammanhållen i en musikalisk enhet. En kvinnlig kör som sjunger ordlöst nästan sakralt. Trumpet i mexikansk stil. Riktigt bra orgel och trummor. Mycket bra gitarr som är både melodiös, galet distad och allt däremellan. Både pop och rock ofta i en psykedelisk stil. Lätt att se varför det här är ett både välkänt och omtyckt album. Påminner om t ex Velvet Underground, Mad River, HP Lovecraft och Growing Concern.

Trip thru hell (part 1) inleder sida 1. Öppnar stämningsfullt sen övergår det i en närmast yster stil. För att sen via trumpet i mexikansk stil övergå till det stämningsfyllda med en kvinnokör som sjunger ordlöst. Sen kommer ett långt märkligt trumsolo som sveper mellan högtalarna. Innan kören återkommer. Sen ökar gitarrerna i intensitet innan de bryter ihop ett dissonant kaos tillsammans med orgeln och sen återkommer kören. Underbart vackert med den böljande kören och det taktfasta kompet.

Colorado mourning inleder med trumpeter och sång med gitarr och orgel. En väldigt omväxlande låt.

Cold spider öppnar med märkliga kalla elektroniska ljud. Sen kommer sången som är närmast skojfrisk och förvriden i sin coolhet. Bryter samman till ett skri i mitten. Följs av väldigt intensiv gitarr som ibland har något mexikanskt över sig. Sen lugnar det ner sig lite igen innan en distad slutton.

Andra sidan öppnar med Underground music har fina trumpettoner i en melodi i högt tempo. Pop men med bra klös i. Ett längre instrumentalt parti har grym omväxlande gitarr och orgel i fint samspel med trummorna också.

Sleepy hollow lane fortsätter i ett lugnare tempo. Fin sånginsats. Både orgel och trumpet i den här låter också. I slutet återkommer kören från första sidan.

Smooth as silk är en snabb låt. En del orgel och trumpet.

Trip thru hell (part 2) inleder i marschtakt som när mexikanska armén är på gång. Sen kommer en iskall men vacker kvinnoröst. En trumpet spelar en fanfar och den vackra kören hummar. Sen kommer vad som närmast kan liknas vi calypso med maracas. Efter det blir det skrämmande med distade gitarrljud och olika skrin i en ljudbild som bryter samman.