Kanske paranoida

Idag hade jag och familjen tänkt åka till skivmässan i Hova på andra sidan Vättern i Västergötland som jag hört mycket talas om för första gången men istället åkte jag på en riktigt dunderförkylning. Det hindrar ju inte att går att spela en skiva eller två hemma.

Black Sabbath blev jag imponerad av när jag lyssnade på deras första skiva som jag skrivit om tidigare. Den gavs ut 1970 och redan samma år kom deras andra LP ut. Den heter Paranoid och gavs även den ut på Vertigo. Mitt examplar är den brittiska andrapressen tror jag. Inte helt lätt att reda ut ens med Discogs.

Musiken fortsätter i samma tunga men ändå lekfulla stil som första skivan. Några riktiga topplåtar finns med som War pigs, Paranoid och Iron man men även Planet caravan och Fairies wear boots.

War pigs inleder blytungt och med dynamiska pauser i musiken som varierar på ett medryckande sätt. Trummorna ligger tydligt i mixen och både bas och gitarr får mycket utrymme. Sången är i call and answer stilen med ett tungt riff. Öppnar upp och blir lite episk i soundet mot slutet. Känns som en aktuell låt i dessa hemska tider.

Titellåten Paranoid har en snabbare rusande stil som är väldigt medryckande.

Planet caravan har en annorlunda framtoning men mycket stämning och man ser riktigt ser kamelerna sakta lunka fram över sand och sten. Nästan lite jazzig i sitt berättande och improviserade ljudlandskap med trummor och gitarr.

Sista låten på första låten är Iommis signaturlåt Iron man. Melodiös, tung och medryckande och med ett fantastiskt riff som mullrar fram. En bit in i låten kommer även en snabbare sekvens med bra gitarrspel. Rusande trummor i samspel med gitarren hinner de också med.

Electric funeral har ett speciellt dovt darrande gitarrljud och mörka klanger i melodin. En bit in i låten kommer en kortare ganska konstig sekvens med snabbare gitarr och underligt ljudande sång.

Hand of doom är en väldigt dynamisk låt som pendlar i styrka och intensitet. Från jazziga passager till kraftfull rock.

Rat salad har ett medryckande samspel mellan gitarr och trummor som svarar varandra. Innehåller ett långt trumsolo.

Fairies wear boots har lite längre episka toner men också mycket trummor. Bra gungande tyngd. Har en del häftiga långa vridande och vinande toner på gitarren som åker kana på ett snyggt sätt. Riktigt bra improvisationer.