Arkaisk blues

Bill Barth från The Insect Trust medverkar på andra gitarr på skivan. Det är via den underbara låten World war 1 song från deras första skiva som jag hörde talas om Mississippi Joe Callicott.

Det finns en utgåva av den här skivan med en häftigare omslagsbild på ett flodhästgap. Men det här tror jag är originalet som är den amerikanska utgåvan från 1969 utgiven av Blue Horizon. Musiken är inspelad 21 juli 1968 och Joe Callicott dog 1969.

Stilen är lössläppt och lekfull, glittrande och snäll. Första sidan är magisk med en arkaisk blues i gränslandet mot folkmusik och country. Andra sidan bjuder på en mer klassisk form av blues. Lite intressant att den är inspelad i Ardent studio i Memphis. Musiken påminner om framförallt om Mississippi John Hurt och Leadbelly.

You don't know my mind har en sällsam böljande stil där Joe hoppar över ordet mind varannan gång han sjunger titelraden.

Dough roller blues är en lite gladare stil men samma böljande grej med verserna. Gitarrspelet glittrar nästan åt countryhållet.

War time blues är samma låt som heter World war 1 song på första skivan med The Insect Trust. Melodin är fullkomligt ljuvlig och har ett grymt sväng. Samtidigt en sång med svårfångad ålderdomlig tidlöshet.

Joe's troubled blues har ett rikt bluesigt gung med en viss countrykänsla, Bukka White visslar som en liten snäll fågel i andra halvan av låten.

Andra sidan inleder med On my last go round. Det är en genuin blues med sparsmakat ackompanjemang.

Hoist your window and let your curtain down fortsätter på den klassiska bluesbanan.

Married woman blues är en snabbt flödande trevlig låt.

Poor boy blues har en klassisk bluesstil. Joe sjunger med ljusa toner.