Litterärt gruppnamn

Somliga grupper tar sina namn från litteraturens värld, t ex Steppenwolf som tog namnet från titeln på en bok av Herman Hesse. Ett annat exempel är gruppen New riders of the purple sage som tog sitt namn efter Zane Greys westernroman Riders of the purple sage. De bildades 1970 i kretsen runt Grateful Dead. Både Jerry Garcia och Mickey Hart var med som gästmusiker i början. David Nelson medverkade på t ex American beauty. Dessutom var Spencer Dryden från Jefferson Airplane medlem i gruppen på trummor.

Det här inlägget ska handla om albumet Marin County Line som var gruppens elfte album och gavs ut 1977 på märket MCA. Vid det här laget var medlemmarna i bandet David Nelson, John Dawson, Spencer Dryden, Stephen Love, Buddy Cage och Patrick Shanahan. De första hade varit med sen starten.

En lustig detalj är att John Cippolina från Quicksilver Messenger Service omnämns som tekniskt ansvarig på inserten som följer med skivan. Så de tar sina influenser från flera av de mesta kända San Fransisco grupperna.

New riders of purple sage spelade naturligtvis countryrock till stor del. Stilen är snabb och glad. Kanske lite enahanda, de varierar inte sitt sound speciellt mycket. En något för polerad produktion. Kul att lyssna på nån gång ibland.

Inleder med Til I met you som är en typisk countryrocksballad. Llywelyn har mer rent modernt rockigt driv. Knights and queens försöker sig på lite drömska stämningsfulla tongångar. Green eyes a flashing öser på med gladlynt ljus countryrock. Oh what a night är också positiv ljus countryrock.

Andra sidan inleder med A good woman likes to drink with the boys. En långsam countryrocklåt med lite barbershop körande. Turkeys in a straw är instrumentell med fint sprucket bluegrassigt banjospel. Jasper har och också bra banjospel och en del fiol. Echoes är en långsam countryrocklåt. Twenty good men försöker sig på ett pampigare sound. Little miss bad har en snabbare stil med en mystisk kvinnoröst som pratar på ett ställe i låten. Take a red är en dansant låt med blås.