Skivan Power of love med Arlo Guthrie gavs ut av Warner Bros 1982. Det finns flera anledningar till att jag köpte den. Först och främst eftersom det är Arlo Guthrie som gjort den. Han var son till den legendariska folksångaren Woody Guthrie som inspirerade Bob Dylan. Andra anledningen är att Penny Nichols är med på ett hörn och sjunger. Jag skrev om hennes första skiva Penny's Arcade här på bloggen tidigare. Den tredje anledningen är att en av mina favoritlåtar Jamaica farewell finns med på den.
Jag gillar den här skivan som var Arlo Guthries fjortonde skiva. Musiken är varm och melodiös. Den andas Västindien och Hawaii. Ljudet är mycket 80-tal men känslan i musiken skiner igenom och det blir bra ändå. Arlo har en trevlig varm röst och det bjuds på fina duetter och körinsatser av bland andra Penny Nichols, Leah Kunkel och Rickie Lee Jones. Det är en hemvävd och mysig stämning genom hela skivan.
Röstmässigt påminner Arlo om både Bob Dylan och Van Morrison men snällare. Äkta och genuint på ett okonstlat vis.
Power of love inleder. En melodisk och medryckande låt.
Oklahoma nights fortsätter i en melodisk och behaglig stil.
If I could only touch your life är en trevlig låt med Leah Kunkel i duett med Arlo Guthrie.
Waimanalo blues har en skön takt och en melodi påminner om Hotel California men med mer självdistans och stringens. Här sjunger Arlo duett med Penny Nichols och Leah Kunkel. I en passage i mitten blir stämningen nästan lite hawaiiansk på ett trevligt sätt. Kompet är stillsamt och böljande.
Living like a legend avslutar första sidan. Den går lite i reggietakt Den har mycket Dylan över sig.
Give it all you got är en överaskande rocklåt med blueskänsla. Bra gitarr och piano kompar en trevlig sånginsats. En del körsång också.
When I get to the border är mer avskalad låt. Penny Nichols sjunger med i refrängen. Ett fint fiolsolo kommer i slutet. Det låter som modern svensk vispop nästan.
Jamaica farewell är den härliga låten som Harry Belafonte gjort klassisk. Här framförs i långsam reggietakt. Arlo sjunger bra och får fin hjälp av Rickie Lee Jones. Ett soloparti på spansk gitarr med fin stålklang.
Slow boat är en mycket lågmäld låt. Arlo sjunger med fin berättarröst med mycket känsla. Möjligen lite countrykänsla ibland med en pedal steel gitarr.
Garden song är en liten Peter Paul and Mary inspirerad glad armkrokssång. Arlo har en snäll röst som man blir glad av. En liten kör hjälper till i refrängen.
Ett trevligt album att spela i höstrusket för att få lite semesterstämning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar