Att glädja sig

Albumet Rejoice! med duon Rejoice bestående av det äkta paret Tom och Nancy Brown från 1969 är en angenäm lyssnarupplevelse. Det är folkrock i bästa flower power-stil lätt psykedeliskt. Mycket bra sång med Tom och Nancys röster som blandas vackert. Tom Brown spelar gitarr sedan hade de gästmusiker på övriga instrument. Bland annat Ron Wells på banjo. En del fiol och liknande på vissa låtar också.

Om jag gissar rätt så kom paret från Kalifornien. Många av texterna innehåller ord som LA, Redwood trees, San Francisco bay eller Golden Gate park. Skivan är utgiven på Dunhill samma märke som Mamas and Papas. Musiken påminner mycket om denna grupps.

Först ut på sida A är Sausalito sunrise med ett stadigt gung och en fångande refräng. Fint banjospel.

Gardens of Chelsea har en suggestiv inledning. Fint gitarrsound och bra stämsång genom hela låten. Båda rösterna hörs förvånande väl och smälter ändå ihop på ett lite mystiskt vis. Ett märkligt klingande stränginstrumet hörs i bakgrunden.

Spring flew in today innehåller underbara spruckna gitarrpartier och sång av Tom med Nancys röst som förstärkning emellanåt. En glad uppstudsig melodi.

På High flying bird är det Nancy Brown som sjunger. Starkt och kraftfullt i sången inte olikt versionen som Judy Henske gjorde. Bra piano. Enda covern på skivan.

På November snow sjunger båda igen, otroligt kraftfullt i refrängerna.

Vänder vi på skivan så strömmar Quick draw man emot oss. En del blås i den här låten och även piano. En upptempolåt med bra sång av Nancy Brown. En av mina favoriter på skivan.

Even though har skrivits av Nancy som även sjunger. Den inleder med att hon pratar till still gitarrackompanjemang. Sedan inleds den egentliga låten som har en fantastisk melodi. Tom sjunger tillsammans med Nancy i vissa partier av refrängen. Lite som Buckwheats Purple ribbons.

Golden gate park har paret skrivit tillsammans. Snabb behaglig melodi med avslappnad gitarr och lite orgel.

Sonara har lite Mexikanska rytmer och sound över sig. Behaglig låt även den. Lite Kalifornsk Zorro-stämmning. Tror till och med att de sjunger på Spanska. Smäktande men utan att bli präktigt eller pretentiöst. Samma gitarrljud som i Elvis Presleys It's now or never.

Sist ut är en stuffande Establishment blues. Typisk cool 60-tals danslåt. Inte riktigt min stil.

Sammantaget så gillar jag skivan med bra sång och fina melodier. Kanonbra gitarr och en del pianoslingor. Men framförallt är det den fina kraftfulla sången man bär med sig och de stämningsfulla varma melodierna.